jag går med tunga steg idag
och det har jag nog gjort mest hela veckan
om inte kanske tillochmed mest hela månaden.
viljan finns
men den räcker inte till
och samtidigt är förväntningarna om att jag ska klarar mig ur det här
själv
större än någonsin
dom mina egna förväntningarna
dom starkaste utav alla
jag känner det
det här är ingen bra kombination
och jag vet om det
det här måste få ett slut
men det är den där känslan
den som det inte går att ta på
den som jag allt som oftast försöker jaga ifatt
men som jag aldrig riktigt lyckas få tag i tillslut
det är den där känslan
och det är den som måste försvinna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar